Allt om monokristallina solceller

I Sverige så finns olika solcellstyper att välja på. Dessa är monokristallina solceller, polykristallina solceller och tunnfilmssolceller. De monokristallina solcellerna och de polykristallina solcellerna står idag för ca 95% av den totala svenska marknaden.

I en monopanel så är solcellerna tillverkade av så kallat monokristallint kisel. Detta innebär att varje enskild solcell även är tillverkad från en och samma kiselkristall. Solceller som består av monopaneler är oftast svarta, rektangulära och med rundade kanter.

Monokristallina solceller är designade för att klara av betydligt högre temperaturer samt även molnigare väder bättre än övriga solceller i branschen. Detta betyder även att monokristallina solceller är de solceller som idag har den högsta prestandan när man jämför solceller på marknaden. Att det har högsta elproduktion innebär också att de kostar lite mera än övriga solcellsalternativ, en investering som ändå på sikt är klart värt de extra slantarna. Många kunder väljer monokristallina solceller tack vare deras höga prestanda men också för deras svarta och diskreta utseende.

När det gäller solceller så anger man ett mått för hur effektivt något är i så kallad verkningsgrad. Denna verkningsgrad anger hur stor del av den tillkomna energin som kan omvandlas till annan energiform. Ju högre en verkningsgrad har desto lägre energiförluster sker även vid energiomvandlingen. Verkningsgraden för moduler med monokristallina solceller ligger på ca 15–22 %.

 

Så räknas verkningsgraden ut

Socellers verkningsgraden anges som sagt i procent. Denna räknas ut genom något som kallas för ”Standard Test Conditions” (STC). Man kan säga att uträkningen och det resultat som man får fram kommer genom mätningar från en kontrollerad miljö. Denna kontrollerade miljö räknas ut genom:

Instrålning på 1 kW/m2, 45 graders infall mot solcellen, 25 grader Celsius och en s.k airmasspå 1,5. En solcellsanläggning med monokristallina solceller kan som vi har  varit inne på tidigare ha en verkningsgrad på 15-22 %. Det betyder att 15-22 % av solenergin som når solcellerna kan omvandlas till användbar elektricitet. De resterande procenten omvandlas sedan till någon annan form av energi. Den allra bästa och högsta verkningsgrad som har uppnåtts med solceller överlag är 23 %. Idag så anses det ändå teoretisk på många håll att den maximala verkningsgraden på solceller ska kunna ligga på ca 33%. Här finns alltså ytterligare effekt och verkningsgrad att hämta inom närmaste framtiden, något som också är i ständig utveckling hos forskare och företag för att detta ska kunna ske.